Vissa bilder betyder extra mycket, som det här underbara fotot av min man och min lille brorson som på bilden är elva månader och håller på att lära sig gå. Jag har haft den här förstoringen i två år utan att riktigt veta hur jag skulle scrappa den men så fick jag månadens DT-kit och det här fantastiska pappret från Kaisers kollektion och så bara scrappade den sig själv nästan! Jag har skurit med skalpell längs med mönstret på Kaiserpappret och sedan stuckit in fotot delvis i den ficka som blev och så fäst Bazzillpappret bakom. Chipboardornamentet och de vackra banden kompletterade de tuffa pappret och gjorde layouten mjuk och kärleksfull trots de ruffiga färgerna och mösterna.
Eftersom bilden ligger mig varmt om hjärtat planerade jag för en gångs skull inte journalingen i förväg, jag scrappade layouten, drog lite tunnt med vit akrylfärg bredvid fotot och när det torkat (för att texten skulle synas), då bara skrev jag. Jag skrev helt enkelt ner mina känslor när jag såg på bilden och skrev som ett brev till Lucas, något han kan läsa när han blir stor och förstå hur vi kände. Visst, när man skriver utan planering och kladdpapper kan det bli fel men då får man leva med det eller lägga till någon dekoration. Ibland blir det bäst om man bara kör på, utan att tänka för mycket.
Cardstock: Bazzill Bassett
Papper: Kaiser Grunge Revolt
Dekorationer: Chipboard ornaments, dekorationsband (dubbelsidigt) , spets
Övrigt: Akrylfärg, häftklamrar samt chipboardbokstäver från Heidi Swapp (utsålda under rean), zigwriter svart
Om du har frågor kring min layout är du välkommen att mail mig på designteam@pappochscrap.se
2 kommentarer:
Jag gillar verkligen ditt sätt att skriva journalingen här, att skriva det lite sådär på fotot och pappret. Snyggt!
Vilken underbar layout!
Så fint du får till din journaling har jag såå svårt för själv.
Härligt med den röda rubriken som bryter av.
Skicka en kommentar